Beskrivning

Två unga par har hyrt stugor bredvid varandra på en semester ort. Utan att känna varandra från tidigare bestämmer de sig för att spendera kvällen tillsammans. Det ena paret har en tre årig son, Simon, som har vägrat tala under de senaste tre åren. Mitt i deras semesterfirande dyker en gammal kvinna upp. Hon kommer inte för att ställa till problem men gör oavsiktligt då hon personifierar de ämnen båda paren försöker undvika, ansvar och skuld. Kvinnan predikar att gud slutligen blivit trött på mänskligheten. Kvinnan och Simon är lyckligt överens. Pjäsen pendlar från sorg och desperation till glädje och skratt.