Beskrivning

Handling:
Yrhättan Valborg rör sig i studentkretsar med en mera okonventionell och modemare inställning till livet. Hennes syster Elisabet, som är doktorinna och mor till två barn, gillar inte systerns fria och otvungna stil. Fröken Emilie, som efter sin systers död blivit husföreståndarinna i Biörckes hem, är mycket fäst vid sin systerdotter Valborg. Kammarrådet ämnar gifta om sig med änkefru Sonja Brandt och Valborg sätter sig på tvären. Hon förbereder en skandal, som skall få fru Sonja att förskräckt ta till flykten. När familjen skall på galasoare, simulerar Valborg svår tandvärk och går i säng, men då dörren stängts efter de andra går hon på studentfest för att återvända före kl. 11 då de andra skall samlas hemma. Hon kommer med magister Härkönen, lotsar honom in i sitt rum (där obs! hennes säng står, tycks vara det värsta man kan göra) och därifrån gör de båda entre framför de församlade familjemedlemmarna. Effekten blir enorm. Det blir skandal över familjen och Härkönen tvingas som gentleman fria och rädda den komprometterade flickan… Det är bara ryttmästarn, släktens svarta får, och fru Sonja som inte tappar fattningen. Och förvirringen blir ännu större då det framgår art Sonja och Hjalmar är ungdomsvänner. Av kärlek friar Härkönen och får sin Valborg. Kammarrådet får sin Sonja och Hjalmar får, då han friar för hundrade gången »ja» av moster Emilie och pjäsen slutar i trefaldig lycka.
Omdöme: Ett stycke allvar från förr, som vi nu kan sitta och le åt. Full av händelser och infall är det en underhållande pjäs.

En idyll från svunna tider, speltid ca 2 timmar.

Personer:
Kammarrådet Ossian Biörcke.
Elisabeth Heckler, doktorinna 24 år) hans döttrar
Valborg Biörcke, 17 år)
Emilie Lindh, fröken, 45 år, hans svägerska.
Kaarlo Härkönen, magister 24 år.
Hjalmar Biörcke, ryttmästare 55 år, hans bror.
Sonja Brandt, fru 40 år.
Torsten Wikebom, herr 30 år.
Einar Heckler, doktor 35 år, Elisabets man.
Elma Lindgren, studerande 20 år.
Liinu, husjungfrun.

Tid: Kammarrådet Biörckes hem i Helsingfors under tre marsdagar våren 1892.
Scenbild: Salen i Biörckes hem, elegant möblerad i tidens stil, soffgrupper, trymåer, fikuspalmer, piano, gipsbyster m.m.
I fonden bred dörr till tamburen och matsalen. Till höger två dörrar, till vänster fönster mot gatan med skvallerspegel.